Idag blir min sista sjukdag, imorgon friskförklarar jag mig själv och går till jobbet. Det känns rätt skönt att komma in i rutinerna igen och inte sova 12h varje natt vilket jag gjort de senaste sex dagarna utan komma upp i skaplig tid. Samtidigt känns det jätte tråkigt, vill inte tillbaka till jobbet utan vill sitta i min soffa och titta på Tv. Det är helt klart bitterljuvt :-/.
Man hinner tänka en hel del när man är sjuk och det har jag verkligen gjort. Det har varit allt mellan himmel och jord och lite till. Vi får se vad jag gör av dessa tankar men jag kan lova att någon roligt kommer komma av detta. För jag har kommit fram till att människans liv är ganska tråkig och vad är vår mening år på jorden egentligen? Under veckodagarna ser varje dag nästan likadan ut; vakna, äta frukost, åka till jobbet, jobba, äta lunch, jobba, åka hem, äta middag och på kvällen sitter man antingen framför Tvn eller datorn. Sedan är dagen slut och morgondagen ser nästintill likadan ut. Varför? Hur kommer det sig att vi lever så här? Det känns som att vi människor lever för den ynka semestern som vi tilldelas varje år, för då har vi möjlighet och förhoppningsvis pengar att göra det vi önskar. Jag tycker allt låter så patetiskt.... :-( Jag vill göra mer, se mer, uppleva mer än bara dessa vardagliga saker. Någon som har en idé hur man kan bryta denna tråkiga cirkel?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar