Snabb vecka

Har haft en bra vecka tror jag, eller den har bara flygit förbi och på jobbet har det varit lugnt trots årsbokslut och privatlivet har varit lite mer spännande än vanligt. Har haft roligt många vardagskvällar denna vecka, känns konstigt att vara hemma en fredagskväll skönt men lite annorlunda.

I helgen blir det förhoppningsvis lite qualitytime med tjejerna, skulle behöva det, bara få vara utan några som helst förväntningar. Kommer bli toppen!

Skall även försöka vila lite extra denna helg, har inte ont i knät men vågar inte överanstränga det igen. Har redan fått ett bakslag på tre veckor där mina 22 min löpning / 3 ggr per vecka återgick till 15 min men nästa vecka skall jag öka till 18 minuter igen och jag håller tummarna för att knät håller. Trots att jag blir jätte deppig så fort jag råkar ut för smärta eller bakslag försöker jag alltid plocka upp mig själv och än så länge har jag inte gett upp! För nu jäklar vill jag kunna springa igen, trots att våren försvann lite och kylan är tillbaka saknar jag mitt underställ och tjocka springkläder. Men snart är jag där och då JÄKLAR :-)

Fullspäckad vecka

Efter en mysig helg tillsammans med sambon, släkten och Lollan väntar en fullspäckad vecka och helg med en massa saker. Började veckan med ett träningspass och mina begränsade 15min löpning men just nu är jag glad för det lilla. Trots att jag inte vågar öka tempot eller tiden pga lite smärta i knät är jag rätt nöjd med mina 15 min. Vart även en lugn dag på jobbet innan besök hos lilla doktorn, fick även möjlighet att gå hem tidigare vilket alltid uppskattas. Nu till middag firar vi Våffeldagen idag istället för igår vilket jag längtat efter hela dagen :-)

Imorgon blir det åter ett besök på gymet innan jobb och sedan avskedsmiddag för en arbetskamrat på en restaurang på Söder vilket kommer att bli super trevligt. Alla roliga chefer och arbetskamrater skall med så det kan inte gå fel.

Onsdagen börjar med ett nytt gympass och åter igen lite löpning på 15 minuter. Efter arbetsdagen far jag vidare till NackaBollhall för första semifinalen mellan våra handbollseliter: Lollan och Nypan. Jag hoppas på seger för någon av dem! Och till middag blir det PIZZA. Min första pizza detta år och jag längtar så. Det enda negativa är att älsklingen far norrut på onsdag på den näst sista helgen av skoteråkning.

Torsdagen kommer bli lite extra tråkig med gym, arbete, tvättning och middag själv. En ganska skön och händelselösdag men ändå helt oki. Får nästan göra precis vad jag vill!!!

Resten av veckan är lite oklar ännu, kan bli jobb i helgen annars skall jag försöka våldgästa och tracka så många underbara tjejkompisar jag har och förhoppningsvis står någon ut med mig ett par timmar.

Nu nu blir det våfflor :-)

Grönsaksälskare...javisst :-)

Kanske borde äta mer mat men finns inget bättre än grönsaker. Har bara lite problem med portionskontroll :-)

Varför jag saknar löpningen

Löpningen för mig innebär inte bara friheten att ta mig vart som helst med hjälp av benen och viljan utan mitt sätt att hantera stress och negativitet. Istället för att sitta hemma och grubbla ger jag mig själv ett miljöombytte och en möjlighet att rensa tankarna från allt, utan några andra själar i närheten. Sedan jag vart skadad har denna möjlighet inte funnits och nu börjar det att ge konsekvenser. Jag får ingen egentid längre, ingen möjlighet att rensa tankarna, ingen möjlighet att reda ut problem.

Jag behöver löpningen mer än vad jag tror och egentligen är det ganska tragiskt. Jag är ju inte dum, jag måste ju kunna hitta en annan utväg eller en annan väg att ta. Hur kan det vara så svårt?

Jag tycker inte att jag begär särskilt mycket, vill bara få möjligheten att springa när och vart jag vill utan begränsningar. Tog en promenad idag i blåsten men klarade inte mer än 20 min innan jag var tvungen att gå hem, klarade inte av att se alla löpare längst vägarna med deras nöjda ansiktsuttryck. Jag kände direkt att tårarna rullade ned för kinderna och det var inte värt smärtan utan rusade hem istället, innan för mina fyra väggar där jag känner mig säker. Usch....vilken hemsk känsla! En känsla jag känner oftare och oftare nu förtiden så fort jag ser en löpare. Jag vill dem inget illa och jag missunnar dem ingenting, utan jag vill också!!!

Jag vill bara springa....är det för mycket begärt!!!

Hmmmm.....what to do?!?

Jag förstår att livet inte är enkelt och jag är helt med att anta utmaningen men att hela tiden utstå svårigheter och att inte känna någon lycka börjar tära lite. Man känner att det drar i fogarna och en lösning på problemet har jag inte. Jag vill nog inte heller ha en lösning utan mer se en möjlighet till förbättring.

So what to do?!? Hur många väggar måste jag slå ned?

Mitt huvud är fel med grubbel som jag inte orkar reda ut heller, just nu är det för utmattande. Så jag tänkte nog krypa ned under täcket nu och gråta mig bort till det senaste Biggest Loser Australia avsnittet!

Är det värt tidiga morgnar?

Efter ett jobbigt besök hos sjukgymnasten i torsdag har min rehabilitering gått tillbaka tre veckor :-( allt arbete fram tills nu känns helt onödigt. Att gå upp 04:50 4-5 dagar i veckan är inte värt det just nu, den lilla sömn jag får varje natt börjar göra sig påmind för varje månad, vecka och dag.

Jag vill bara kunna springa igen, utan några begränsningar. Hatar att gå till det förbannade gymmet men idag är det ett ont måste, ett måste ifall min passion skall återupplivas igen.

"Död åt alla knäskador"

Mia & Sofia 26år

I helgen var det äntligen dags att få fin besök ifrån Göteborg och jag har varit förväntasful hela veckan. Helgen var fullplanerad med en massa roligheter och en massa umgänge. I fredags var vi hemma hos "handicrap" familjen Elin och Kacper för lite middag och fredagsmys. Jag hade det super trevligt och ville inte riktigt gå hem när klockan närmade sig midnatt, men ögonen hade svårt att hålla sig öppna så det var dags att gå hem.

Dagen efter vart det en lång sovmorgon innan vi for vidare till Brännkyrkahallen för lite handboll mellan Spårvägen-Skuru och matchen var godkänd. Inte jätte bra match men Spåret gick ur kampen som segrare. Efter lite strul med tunnelbanan var hela gänget tillslut samlade i Nacka hemma hos Lollan för lite middag och förfest. Även lite Melodifestival i bakgrunden ett tag innan Spotifymusiken tog över. Vi var ett gäng riktigt högljudda tanter som tjattrade på riktigt bra och jag hann prata länge med Mia vilket alltid är trevligt. Hon är ju helt underbar!

Utgången vart på "Ett ställe" på Söder, ett ställe vi besökt några gånger och än så länge har jag allitd haft det lika trevligt. Det var mycket dans vilket inte riktigt är mitt element ännu men jag försöker iaf och jag hoppas det ser bättre ut för varje gång då min taktkänsla är lika med noll.

Så fort klockan blev två kände jag mig ganska nöjd med kvällen men inte förrän trettio minuter senare var vi påväg mot T-centralen för McD och bussen hem. Jag kände mig riktigt duktig som stod emot frestelsen av McD maten oavsett hur hungrig jag var, lite karaktär sådär mitt i natten. Bussen gick sedan mot Arlanda och Niklas var sedan en ängel som hämtade oss vid Tomta innan jag stupade i säng.

I det stora hela har helgen var fantastiskt, skönt att ha något planerat för en gång skull och jag hade mer än gärna varit ledig några dagar till. Hann inte riktigt umgås med göteborgare så mycket som jag hade velat men det får bli nästa gång istället. Saknar henne alldeles för mycket och jag hoppas att framtiden kan erbjuda mer tid tillsammans.

Men nu skall jag fortsätta med söndagsmyset och den senaste Tintin filmen :-)

SPIF Triathlon medlem

Från och med idag är jag medlem i Stockholms Polisens Triathlon klubb vilket är spännande och läskigt! Men SUPER ROLIGT!!

Födelsedagsfirande på Söder

Efter för många timmars sömn gick jag och Niklas äntligen upp vid lunchtid för att äta frukost innan vi satte oss i soffan igen och slappade. När klockan närmade sig två tiden var det dags att göra sig iordning och sätta på sig masken innan vi åkte in till storstaden för lite shopping och födelsedagsfirande.

Första stoppet blev lunch då vi båda var jätte hungriga innan jag äntligen köpte nya jeans för presentkortet jag fick ifrån Niklas för över ett år sedan. Sedan drällde vi på stan ett tag i det fina vädret.

Vid middagstid var hela släkten samlad för att fira Syster Ysters 24 års dag och det bjöds på underbar middag och en fantastisk tårta som Madde gjort helt själv. Tur att jag hade lite självkontroll ikväll annars hade tårtan varit slut, den var så jäkla god!!!

Super stort GRATTIS världens bästa SYSTER :-)

Madeleine 24 år

Idag fyller världens bästa lilla syster 24 år, ett stort GRATTIS! Hoppas du får en underbar dag med massa skoj och överraskningar :-)

Mössan är borta

Efter veckor av irritation över Niklas förbannade mössa som gör att hans ser tjugo år äldre ut tog vi äntligen till saxen. Jag som aldrig klippt någon innan var super nervös och det syndes väl på mitt ansiktsuttryck och darrande händer. Niklas var nog inte heller så lugn som han försökte intyga mig om utan såg riktigt nervös ut. Men efter alldeles för lång tid var lockarna borta och nu ser han nästan normal ut, inte världens bästa klippning men bättre än mössan :-)

Korten och skorna är här :-)

Vilken underbar dag för min lilla familj som idag fick hem inbjudningskorten till Bröllopet och det är precis som jag ville ha dem. Enkla och stilrena...helt perfekt!
Det gick riktigt fort, det tog endast fyra dagar att få hem dem så jag är super nöjd. Nu är det bara att invänta dagen tills de skall skickas iväg vilket kommer att bli inom en snar framtid....so be ready!!

Fick även hem mina bröllopsskor, eller nja, mitt första val av skor så nu hoppas jag bara att mina fötter vänjer sig vid höjden. Jag och klackskor går verkligen inte ihop men förhoppningsvis kan jag vänja mig...för de är så fiiinnnaaaa :-)

Jag kan knappt vänta tills den 1 September, jag vill att dagen skall vara här nu. Hör så mycket underbart om att vara gift och jag längtar så efter att få knyta banden mellan mig och Niklas tightare. Det är han och jag mot världen och jag längtar!!