Irritation leder alltid till insikt

Nu har jag fått avreagera mig efter helgen och börjar nog inse att jag får skylla mig själv. Jag kan inte tvinga någon att umgås med mig och de inte vill, och om jag verkligen vill träffa världens bästa kompis så får jag väl vara i närheten. Men som vanligt blir jag butter och ledsen. Får sluta upp med sånt. Det är bara jag som lider. För jag pratade med Suss idag och hon frågade inget om helgen, vilket jag tror betyder att hon inte riktigt förstår vilken hemsk helg jag har haft. Jag vill ju inte vara till någon börda, så jag får nog hålla det till mig själv och fortsätta leva mitt liv. Denna insikt slog mig när jag tittade på de få korten som vi har från fester, jag ler ju på alla och Suss är ju med på en del. Även om dessa togs i början av festen innan allt hände, så var jag nog lycklig i början. Och det är den känslan som jag vill komma ihåg..

Petra, Suss och Jag