Trots att min energibägare var på max när jag kom hem för att kunna ta tag i mina tusen ärenden och jag hann klart med det första - städa i förrådet - men efter det känns det som att lufte gick ur mig totalt. Som att någon tagit en nål och smält min energiballong, jag bara sprack.
Nu sitter jag ensam soffan då Niklas inte är hemma och nästan stirrar in i tomma intet framför TVn och vet inte riktigt vad jag ska göra med resten av kvällen :-/
Vid dessa tillfällen är mina katter helt underbara, de kurar ihop i knät på mig och spinner mer än vanligt. Den värme och kärlek jag känner är svår att förklara. Det är en slags tyst kärlek som man bara känner och jag är glad att de finns här oss mig just nu. Min små älsklingar !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar