Klockan börja närma sig halv ett på morgonen och jag mår verkligen inge bra just nu, men har ingen att vända mig till. Tårarna bara rinner och vill verkligen inte sluta!!!
Hade fjärde tentan inom Handelsrätt idag och jag kunde verkligen inte dessa frågor, av de fyra frågorna som fanns kunde jag en lite grann och resten chansade jag på. Varav en hade jag verkligen ingen aning om. Kunde inte ens chansa på rätt kapitel i lagboken. Så när jag åkte därifrån var jag helt tom i huvudet. Hur kan man vara så korkat och dum att man kuggar samma tenta fyra gånger, vem är så osmart att man ens kan lyckas med det? Jo IDIOTEN JESSICA är så dum att hon misslyckas så många gånger.
Åkte direkt till jobbet då jag skulle jobba stängning vilket faktiskt kändes helt okej, hatar egentlien att stänga men just den här helgen känns det okej. Har ändå inget annat att göra förutom att plugga, så då kan jag lika gärna jobba lite. Dagen har gått okej tycker jag, lite svårt att släppa Emelie själv, hon litar lite för mycket på att jag ska ha koll när det egentligen är hon som kör skift. Men det blir nog bättre snart.
Det värsta med att jobba stängning är allt små ätande som förekommer och jag är verkligen inget undantag. Så min värdelösa karaktär fungerar verkligen inte, kan inte ens motstå allt som innehåller alldeles för mycket fett eller socker. Men det blir så när feta lilla jag är sugen på något. Trots att jag mår jätte dåligt efter att jag ätit sånt jag inte ska så fortsätte jag ändå. Ser ni vilken dålig karaktär jag har, sämre än sämst!! Kan inte ens behärska mig! Beter mig som en jävla nolla!! Det var nog perfekta ordet för mig just nu, nolla!! Allt jag gör eller försöker göra, misslyckas jag med och då menar jag allt. Spelar ingen roll hur mycket jag försöker så går det bara inte.
Men jag måste väl fortsätta försöka ändå. Antar jag! Jag vill inte gräva ned mig, men vet inte riktigt hur bara. Kan inte direkt vända mig till någon, vill inte berätta att jag misslyckats igen. Vill inte ha deras tycka synd om blickar längre, fått de alldeles för många gånger nu och orkar inte se dem. Försvinn från mig! Därför vet inte så många om mina misslyckande, och jag hoppas att det fortsätter så. Som jag sa innan, vet inte riktigt vem jag kan vända mig till. Vill inte att min sambo ska veta, vill inte att han ska tycka att jag e dum som bara misslyckas. Han säger att han inte gör det, men det e ganska svårt att tro honom då mitt självförtroende ligger nere vid fotknölarna. Och resterande familjen vill jag inte visa mig svag för heller, blir svårt att se dem i ögonen när jag bara misslyckas. Min bästa kompis som bor tusen mil här ifrån, klarar skolan galant och får VG på typ allt, vill jag verkligen inte berätta för. Vet att hon egentligen inte dömmer mig, men känner mig så jävla korkad när hon är så duktig. Still love you thou, but it hard when your perfect!
Nä nu måste jag sova....jobbar ju imorgon igen. Natti Natti!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar