Grubblar

Varför får ensamheten mig att grubbla så mycket, tankarna bara sprider sig i huvudet och expanderar ju mer jag grubblar. Vill inte sova, vill inte grubbla men vill även inte sova få timmar. Allt går bara runt runt utan något stopp. Får försöka sluta ögonen och drömma mig bort....drömma mig bort till fjärran länder där alla problem inte finns.

Där pappa tar min hand och säger att allt kommer att blir bra.....där mamma fixar och donar utan några som helst invändningar. Där syrran domderar som aldrif förr. Ett ställe där hela familjen är samlad under samma tak. Ett ställe där vi knabbar och skrattar. Ett ställe där alla mina kära är lyckliga! Ett ställe som jag aldrig vill lämna!!

Snälla låt mig uppleva denna lycka igen!

Jag älskar Dig Pappa <3 p="p">