Tyvärr är det fortfarande jobbigt att gå till jobbet efter allt som hänt och trots att jag vet att jag inte riktigt kan ändra något vill jag bara att det skall försvinna. Orkar inte med det längre. Jag tror även att eftersom jobbet tar så himla mycket kraft på psyket orkar jag inte med hemmalivet. Min socialaförmåga har varit nere vid fotknölarna denna vecka, skäms nästan lite. Får hoppas det blir bättre!
Nu i helgen är jag skoteränka igen och mina planer är nada, eller jag har ett träningspass på 2,4mil imorgon men efter det vet jag inte riktigt hur jag skall fylla dagarna. Några förslag? Annars har jag alltid katterna som sällskap :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar